Mina solstrålar. Ni som tänker" ska man ta åt sig". Gör det. Jag har många solstrålar.
Vi nådde kulmen av beslutsångest igår jag, Nina och Karin. Det var en enorm härva av chafförer hit, fara dit eller hit, eller inte, och vilken dag och hur o.s.v. Det var gode tungt faktiskt. Jag och Karin mådde illa över tanken på Boden och Nina mådde illa över tanken på Gällivare. Så vi satt och valde mellan pest och kolera. Då valde vi en liten influensa hemma i Jmkt istället. Jag tror det blir grymt. Fulla och odrägliga ska vi vara.
Min bil har blivit arg på mig. Den låter som en gammal folkracebil. Jag blev svinrädd att det skulle vara något allvarligt så jag ringde pappa helt nervös.
- Det är nog något fel på min bil.
- Jaa, jag vet jag hörde det. Avgasröret har nog gått av.
Det kunde han väl som ha berättat hade jag sluppit att gå igenom alla möjliga scenarion i mitt huvud. Jag var helt övertygad om att motorn skulle explodera eller något. Dödsångest har jag haft. Nåja nu har jag lämnat av den på bilkyrkogården i mattis där den ska få övervintra. Så nu är jag promenadtjej.
I veckan har jag ätit våfflor, fikat på city, ätit, sett skräckfilmer och åkt bil typ. Sovit en del också såklart. Och alltihop med Knatte, Fnatte och Tjatte. Vilka stjärnor.
Och det är alltså heeelt sant alltså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar