Min syster är tre år äldre än mig. Det är sant. Även fast de flesta tror att vi är tvillingar eller att jag är äldre. Men hon är mörkblond. Och jag är brunett. Och jag sminkar mig mycket mer. Min syster är den snällaste i världen. Och hon är fruktansvärt glad och nöjd med tillvaron. Hon är jäkligt duktig på att gillalalalalaa-läget. Jag försöker vara mer som henne. När ett tåg är försenat X antal timmar ringer hon och berättar att de står still i skogen utanför Bastuträsk men ”att det är jättefin utsikt” (det vill säga tallar och myrar precis som resten av tågsträckan). Hon är nästan för snäll. När jag var liten var jag duktig på att trampa på henne, för att hon nästan lät mig. Nu skulle jag aldrig låta någon trampa på min syster. Det är tur att man växer upp. När vi fick lördagsgodis åt jag upp mitt och sedan övertalade jag henne att dela på sitt. Min syster är också duktig på sitt jobb. Hon har omvårdnad ut i fingerspetsarna. En vårdtagare på hemtjänsten frågade mig en gång om jag skulle bli sjuksköterska. ”Nej”, sa jag, ”Jag vill nog bli lärare eller psykolog”. ”Vad bra”, sa hon, ”Det passar nog din syster bättre”. Ibland är det tur att man har självdistans och att vårdtagarna har humor. Min syster är anledningen till att jag började dansa, och blev så bra på det. Hon är en av mina bästa vänner. Jag vet att hon alltid finns där för mig. Och jag älskar min syster.
Min bror är ganska precis tio år äldre än mig. Jag fyller år på hans namnsdag. När jag var liten gjorde han picknick-döden på mig så jag skrattade tills jag grät och skrämde mig med timmermän. Jag är fortfarande överdriviet kittlig. När jag hade fyllt sexton gjorde han en tårta till mig bestående av tårtbottnar, jordgubbssylt, bananer och laktosfri grädde. För det var det han fick tag i. Han hade ingen visp så han skakade grädden i en tillbringare tills den var hyfsat fast. På tårtan stod det 16 i géléhallon. Vi åt halva tårtan mitt i natten, såg Kill Bill och sov i hans husvagn. Den andra halvan åt vi till frukost innan vi bilade från Stockholm till Göterborg, gick på Liseberg och Iron Maiden på Ullevi. Lite senare i livet lärde han mig att dricka minttu. Nu försöker han med whiskey. Min bror kommer aldrig växa upp. Han tävlar i trappor och de bästa leksakerna är fyrhjulingar, skotrar och snabba bilar. Han är väldigt ambitiös och pedant när han jobbar på sitt jobb i gruvan eller på gammelhuset de bor i nu. Men allt blir ordentligt gjort. Han är nog en av källorna till min dåliga humor, även om hans är sämre. Och att jag svär för mycket. Men vi har alltid kul tillsammans och jag jag vet att han alltid finns där för mig. Han är en av mina bästa vänner och jag älskar min bror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar