Dag 8 - En person som jag saknar.

Nu har vi det här väljandet igen som jag inte tycker om. Med risk för att bli skittråkig måste jag säga att jag saknar hela min familj. Jag är lite en sån som hade velat ha ett gigantiskt hus som vi alla levde i i harmoni. Inte resa-tillbaka-i-tiden familjigt utan ett riktigt stort fint modernt hus där vi alla har varsin del och ett stort vardagsrum där vi kan trängas och bråka. Det låter ju ganska fint. Men jag vet ju att jag förmodligen skulle bli en gnutta galen. Det kanske skulle räcka om vi var grannar. Ja, nu när jag tänker efter är det ju skönt att det finns mobiltelefoner. Men närmare hade jag velat ha dem. Hela tokiga högen.

Har du världens bästa barn, make/maka, älskarinna, älskare, mor, far, syskon, kusin, moster, morbror, faster, farbror, mormor, morfar, farmor, farfar, granne, lärare, katt, hund, får, häst, fåtölj, snuttefilt, könssjukdom, navelludd, toalettsits eller vad fan som helst…? Visa din kärlek nu så får vi slut på all skittext på en gång. Så att vi är klara med detta i år!! GLÖM INTE HJÄRTAN!! ♥♥♥♥ Glöm för fan inte!! ♥♥♥♥

Sedan saknar jag min fina Nina som är borta i Åre och leker livet. Umeå is not the same without you. Jag är inte densamma utan Nojjnen. (Nu när Arvid lyckades smyga sig in på bilden så kan jag ju tillägga att han också saknas. Långt bort i detta avlånga land. Jag borde ringa honom. Det ska jag göra.)

Jag saknar systra mi. Hon är en av de finaste människorna jag vet och hon bor så ruskigt hemskt långt bort. Inser ni att Småland typ är längst bort i universum. Man måste typ åka åtta bussar och ett flyg för att komma dit. Tur att hon kommer upp med hela sin lilla fina familj nästa helg. Så jag inte får för mycket systerabstinens.