Min dag - update.

Hittills har jag gjort två olagliga avstickare. Ett. Ringde systra mi och fick en utskällning av Aina och försökte planera julklappar. Det gick sådär. Nu är jag ungefär ett steg tillbaka på den fronten. Tillbaka till kramar åt alla. Har de tre svåraste julisarna kvar nämligen. Det viktigaste är ju att de är bra. Inte vad det är. Om ni missförstår mig rätt. Två. Och nu har jag målat naglarna eftersom att jag har skrivit så bra att jag förtjänade en tiominutersrast till. Bra och bra, ganska mycket i alla fall. Annars håller jag mig till planen! Oh yes. Viiiilken qvinna. Fast jag har inte packat ett jota. Fast flytten blir först till veckan. Fast nu skrev jag fast två gånger (till). Oh yes. Sömnbristen börjar göra sig märkbar. Är i kul-filurstadiet. Nu går solen ner. Hejdåhejdå.

Röda ögon i kors.

Urkel. Har så fruktansvärt inte mycket att säga idag. Om ni inte märkte det.

puss.

Dag 06 - Min dag.

Finner det enormt roande att jag tajmade in "Det här åt jag idag" på dagen när jag bara åt kadaver, och att jag nu får "Min dag" på årets tråkigaste dag. Vaknade 06.00 på min bäddsoffa på jobbet. Jobbade lite, lusläste lite artikulum om 'ras, etnicitet och genus i nationalidentiteten i USA', och vandrade sedan hem i den friska kalla femton-minus-luften. Julen är här. Landade i soffan för ganska så precis kanske ungefär tjugo minuter sedan. Har kollat mailen, facebook och drar ihop en stycke liten blogg. Sedan ska jag kasta i mig en tallrik yoghurt och sätta mig för att skriva en rapport om jämställdhet i arbetslivet. Skriva skriva skriva. Enbart skriva och pausa för att kasta ner saker i random flyttkartong och eventuellt äta något lunchaktigt. Typ en hårdmacka. Sedan ska jag vandra till pojkarna cirkus vid fyrasnåret eventuellt, och kasta ihop lite tacos = dagens höjdpunkt! 18.00 - tillbaka på jobbet med en artikel om 'ras, genus och sexualitet i sexualundervisningen riktad mot invandrare i Sverige' under armen. Gissar att jag slocknar bort så fort jag får lägga mig på soffan i mina gröna sängkläder.

Händer det något annat häftigt oväntat däremellan lovar jag att uppdatera. Känns obeskrivligt skönt att dela årets tråkigaste dag med er. Hey ho - let's go!

Dag 05 - Vad är kärlek.

Jag skulle nog vilja påstå att Björn Gustavsson säger det bäst. Du är strösslet på en glass. Du är det roliga i hasch. Du är hej och skepp och hoj. Du är som sodastreamad o'boy. Låt oss vandra natten vidare och dansa nakna tillsammans i en vattenspridare. Tryck här å lyssna.

VAD ÄR KÄRLEK?

"När det bubblar i kroppen som kolsyrad dricka.

När du fnissar som en liten flicka.

När man känner nåt man can’t deny,

when the eagles fly over mountain high.

När all oro är som bortblåst och försvunnen.

När Simba återvänder i Lejonkungen.

När man bara drar replik för att slippa krångla:

Min pappa är rik, vill du hångla?

Om man spärrar upp sina ögon och tittar bak med huvudet ut,

då ser man galen ut.

Det har egentligen inte hit å göra, det är bara en grej man kan göra.

När jag dansat med Elin en sommarnatt lång.

Å vi satt på en parkbänk, jag var kär, hon drack rom.

När Elin sa att jag var den vackraste som finns, såg in i mina ögon,

och kräktes på mina jeans.

Våga styr som en kapten, våga fall som ett löv,

våga chansa och se hur det går.

Vad är fegt, vad är mod, what is love?

Baby don’t hurt me, don’t hurt me no more."

Från en dag som doftar lite YMCA,

tack Alexander, du är kärlek för mig!

Annars kan man säga att:

• Kärlek är när ett plus ett blir ett. Utan att de första ettorna försvinner.
• Kärlek är en liten fanclub.
• Kärlek är vänskap översatt till musik.
• Kärlek är något varmt, som en bamsekram.
• Kärlek är ärlighet, passion, förtroende och respekt.

Det och så mycket mer. En god kraft i världen. MER KÄRLEK ÅT FOLKET.

En sömngångares dagbok.

Är så förbenat trött. Tröttare blir jag när jag tänker på jobb, flytt och examinationsuppgift. Jajjeburr, det är min vecka det. Troligtvis. Därför måste jag sluta tänka på det och vakna. Eller så klär jag på mig alldeles för lite på väg till skolan. DÅ lär man ju vakna till. Eller bli sjuk. Det skulle ju underlätta. Eller så inte. Ja, stackars mig. Som har både jobb, utbildningen jag vill gå och som ska flytta dit jag vill. Det är förbaskat synd om mig, det tycker jag med. Jag som hellre hade velat sova. Just idag. Gäsp. Och God Morgon. Nu kör vi. Sexuella trakasserier tror jag bestämt var på dagordningen.

Dag 04 - Det här åt jag idag

Hurra. Helt rätt dag att tajma in den här. Idag har jag nästan endast ätit skräp. Inledde dygnet vid tretiden inatt med några pepparkakor, lättsaltade chips med dilldip och en egenkomponerad plocksallad från ICA Ålidhem med pasta, räkor, kräftstjärtar och majs. Jag var i alla fall inte lika tokig som min vän som fortfarande hävdar att det var gott att dippa pepparkakor. Anywho. Till "frukost" tog jag två små runda tunnbröd med extrafin skagenröra, några till pepparkakor och några chips. När vi släpat upp oss ur soffan förtjänade vi en pizza. I mitt fall en Margherita. Jag tar lite deg med mera deg, tack. Nu alldeles precis klippte vi ihop en supersen middag. Vitlöks- och chilifrästa scampi med paprika och sockerärtor. Ris till det. Nom nom. Min kvalificerade gissning är att det kommer slinka ner någon pepparkaka till innan klockan slår nytt dygn. Det är ju trots allt första advent! Merry Christmas indeed.

Så mycket bättre när vi är tillsammans.

Jag vet inte hur jag hamnade på den här festen. Fast det vet jag visst. Jag är min väns vän.

För jag tror att livet får ett lyckligt slut. Och är det inte verklighet så drömmer jag.

Det är vi ändå

Det syns i dina gester, syns på din rygg,

Den som kan va så rak, å jag vet vad som plågar dig,
Men du kan va trygg, du å jag vi gör gemensam sak,
När den vill tynga ner mig, oron jag bär,
Vet jag att du finns där,
Ja för såsom vi krattar gången,
Så får vi gå du å jag, för det är vi ändå.

Molnen vid horisonten hotfulla grå, stormen är här min vän,
Men den stormen ska också stilla, å vi ska få,
Du å jag lugnet tillbaks igen, om man ska tagas från oss,
Ett har vi kvar, som ingen annan har,
Ja för såsom vi krattar gången,
Så får vi gå du å jag, för det är vi ändå.

Mullret har tysnat tror jag, inte ett ljud,
Jag hör det inte mer, å det ljusnar vid horisonten,
Tack käre Gud, du å jag ser hur naturen ler,
Stormen var bra för hjärtat, bra för min själ,
Gjorde oss båda rätt,
Ja för såsom vi krattar gången,
Så får vi gå du å jag, för det är vi ändå.

Dag 03 - Mina föräldrar.

Mina föräldrar är sådana som bryr sig alldeles för mycket och ska tycka och tänka om allt. Ni vet sådana som man, när man blivit större, vill ha som föräldrar. Bättre att de bryr sig för mycket än inte alls.

Min mamma hittar allt. "Om inte mamma hittar det är det borta". Och hon skulle gå över sitt eget lik för oss barn. Och säkert för andra också. Med andra ord sätter hon oss alltid först. Det spelar ingen roll när eller var, ringer jag med ett problem vare sig det handlar om ett brev som ska skickas eller en livskris av något slag, så tar hon tag i det direkt. Risken är att man tar det för givet. Så tack mamma. Alltid tack. Min mamma älskar dansen och dansvärlden. Hon är dansmamma ut i fotknölen. Hon tycker om att resa, bingo av olika slag och hon vinner alltid på lotter. Nästan alltid. Speciellt om vinsterna är smått krimskrams. Hon trivs med att ha kontroll och att lägga patiens på datorn. Hon lagar jättegoda biffar och röker alldeles för mycket. Men min mamma är bäst och jag älskar henne.

Min pappa är en reko man. Han har bankat ärlighet och common sense i oss från barnsben. Alltså inte bokstavligt bankat. Vi brukar lösa världsproblem tillsammans. Han tycker om att "göra klipp" av olika slag och bilar byts i samma takt som kalsonger. Han tycker om god mat, korv och polly och att surfa på blocket. Min pappa skojar mycket. Tycker om att diskutera med folk och provocera tanter på kommunfester. Min pappa ställer upp lika mycket som mamma. Han fixar och trixar och alla är alltid välkomna. Så tack pappa. Alltid tack. Min pappa är bäst och jag älskar honom.

Usch och fy.

Vad dåligt jag mår. Självförvållat, javisst. Det var kul att vara ute i svängen igår. Det var midsommarafton mitt i snöstormen. Fästligt. Men jag börjar allvarligt tro att man mår sämre ju mer sällan man utsätter kroppen för det glada giftet alkohol. Kroppen känner sig lurad. "Din fan, jag trodde du hade börjat ta hand om mig", och reagerar därför dubbelt. Jag känner för att beställa hem varenda rätt från en kinarestaurang tillsammans med en pizza och chips. Och en massa Peppi Max. Någonting gott blir det. Till hockeyn. Lördagsmys hela dagen.

Dag 02 - Min första kärlek.

Det här är en knepig en. Kärleken ser ju olika ut lite beroende på ålder och är unik i varje relation. Tycker jag. Men första pirret, bubblet och glädjen i "du är min och jag är din" var när jag var ca 14-15 år. Detta utspelade sig under 3310:ornas och Lunarstorms tid. Han hette (heter faktiskt) Robin och han var min första pojkvän. Jag var helt förkrossad när han skulle flytta. Världen rasade samman. Hur ska vi nu kunna dela hela livet. Tänkte jag. Det höll ganska länge med bussar, jag åkte dit och han åkte hit. Till slut var det faktiskt jag som kom till insikt om att det kanske inte skulle vara vi hela livet. Första och enda gången som jag avslutat ett förhållande. När jag träffade honom på krogen i Boden för ungefär två år sedan såg han jätte-entusiastisk ut och frågade hur min pappa hade det.

Är det såhär när man är kär när man är liten,

hur blir det då när man är kär när man är stor?

Jag har ju hört att varje flört är nött och sliten,

och att med tiden bleks den rödaste amor

- Ska du ut och tälta? - Nej, det är min tröja.

Världens bästa tröja. Jag kommer använda den jämt och alltid. Den är glad, den är stor, den är skön. Jag kanske måste till H&M och köpa några till.

Jag plågar Alexander och de som vill med mina gamla idoler. Med gamla menar jag riktigt gamla. Ni vet, de idoler man hade innan man hade musiksmak överhuvudtaget.

Westlife. Di Leva. Spice Girls. Aqua. Bobbysocks. XXL. Excellence med fler.

Jag finner det enormt roande att jag mitt i mitt planlösa nostalgisurfande söker upp Supernatural från TV-programmet Popstars och finner Linda Eriksson (numera Varg) från årets Idol i min gamla idolgrupp. Sådant man kan roas av när mörkret fallit en torsdag. (Senare: tydligen old news. Har stått i Aftonbladet. Är bara jag som sover bort hela livet)

Viva forever, I'll be waiting

Everlasting, like the sun.

Live forever,

For the moment.

Viva forever - Spice Girls.

Dag 01 - Presentera mig själv.

Jag är 21 jordsnurr, vårar eller år. Beroende på vad man föredrar. Jag växte upp i ett hus cirkus fem till sju (Jag tror aldrig vi riktigt har rett ut hur långt det är?) kilometer utanför Jokkmokk. I skogen. Med både mamma och pappa, bror och syster. Under min uppväxt läste jag periodvis en bok om dagen och lärde mig dansa. Det gjorde att det gick lätt i skolan och förde mig i bilar, bussar och tåg flera varv genom Sverige och gav mig till sist två SM-guld i dubbelbugg, vänner och en massa fina minnen (och bra betyg).

Nu har jag flyttat till Umeå för att bli psykolog. Förhoppningsvis. Jag går tredje terminen nu och det känns fruktansvärt rätt. Jag jobbar också som personlig assistent två nätter i veckan. Sovande natt. För ungefär ett-och-ett-halvt år sedan skaffade jag mig en underbar kille som förgyller mina dagar. Vi pratar om allt, fånar oss, festar, träffar folk, skrattar, lagar mat, sover och tar oss genom vardagen tillsammans.

Jag har mycket humor. Om den är dålig eller bra låter jag vara osagt för det är en smaksak. Men man måste känna mig ganska väl för att veta när man ska ta mig på allvar. Jag har upptäckt att jag kan vara ganska blyg bland folk jag inte känner och i större samlingar. Då sätter jag mig på en stol och ser vilsen ut. Bland mina närmaste kan jag däremot ta mycket plats. Jag svär för mycket och jag hör som en kratta. Jag känner mycket och ofta. Jag kan bli mycket arg fort, men då går det över lika snabbt. Och tyvärr drabbar det ofta de jag älskar mest. De som förtjänar det minst. Jag är ganska besvärlig när det gäller mat men jag älskar god mat. Jag äter inte skinka, helst inte gris alls, lakrits, konstiga röror eller dressing. Helst smörar jag mina mackor själv. Jag tycker om musik och att hitta på och göra grejer. Spelar inte så stor roll vad. Jag både äter och gör gärna saker i lite mindre grupper med ett eller flera tillhörande glas vin/öl eller dylikt. Jag är extremt bekväm och trygg av mig och skulle aldrig ge mig ut och backpacka genom Europa själv. Jag sitter hellre här. Och luktar. På blommorna. Jag försöker vara ärlig och snäll mot mina medmänniskor. Jag tycker att det är viktigt att ha kul, att man visar respekt och att man kan skratta åt det mesta och sig själv.

Man kan ta flickan ur byn men inte byn ur flickan.

Better to write for yourself and have no public, than to write for the public and have no self.

Dag 01 – Presentera mig själv.
Dag 02 – Min första kärlek.
Dag 03 – Mina föräldrar.
Dag 04 – Det här åt jag idag.
Dag 05 – Vad är kärlek.
Dag 06 – Min dag.
Dag 07 – Min bästa vän.
Dag 08 – Ett ögonblick.
Dag 09 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mitt favoritminne.
Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
Dag 24 – Det här får mig att gråta.
Dag 25 – En första.
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats.
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Då kör vi!

"Folket behöver mer rajtan tajtan."

Råkade köpa en liten, liten julklapp till mig själv idag. Ni kommer förstå när ni ser den. Den ropade på mig. Det blir trots allt en liten outfit-bild imorgon. Nu när jag blev så inspirerad.

Blev kycklingtoast + latte på Waynes till middag. Kycklingtoasten på Waynes är gudomlig. Tycker jag. På det följde bio med två goda vänner. Trollkarls- och häx-häng när det är som bäst. Bu för Voldemort, heja sossebus! Jag känner att jag leker livet, istället för att livet leker med mig eller att jag inte får vara med och leka, eller något liknande, eller ännu värre.

Jag säger som en av ungkarlarna i bonde - "Ordning och reda, pengar på freda'. Kvinnor på lörda' pengarna förstörda." Med det vill jag ha sagt att det är studentlöning imorgon och fezt i helgen.

Don't fight with the pillow, but lay down your head
And kick every worriment out of the bed.

"Run, Forrest, run. Run, Forrest!"

Nu ska jag, eftersom jag går världens bästa utbildning. True story. Ta på mig mysipyskläder. Det vill säga röda mjukisar, gröna skor, en stor färgglad mysig halsduk och eventuellt en tröja av något slag och bege mig till skolan för att se Crash. En väldigt bra film som det var längesen jag såg. Se den! Det blir kul jul. Härligt att jag kommit igång med "modebloggandet". Någon outfit of the day-bild tror jag dröjer däremot.

Upp, upp och iväääääg!

Det är omöjligt att njuta helt av sysslolösheten om man inte har mycket att göra.

Serier att titta på när man är sjuk, trött, glad, bakis, behöver städa eller bara vill mysa, lära sig något/ eller inte, skratta, gråta eller döda lite tid:

• How I Met Your Mother
• Scrubs
• Cougar Town
• Solsidan
• House M.D
• Futurama
• Grey's Anatomy
• South Park
• Blue Mountain State
• The Hills (jag måste vara ärlig mot mig själv)
• Vänner (given, men värd att nämnas)
• Heroes
• Prison Break

Ja, där har ni/du/jag något att göra några månader framöver i livet. Jag har säkert missat något bra som jag bara inte tänker på för tillfället. Försök gärna rätta mig om ni tycker jag har fel. Eller påminn mig om jag har missat något stort. Det bästa är att vissa av dessa serier kvalificerar för att ses flera varv (eller till och med blir bättre av det). Så då behöver man aldrig göra någon nytta här i livet. Finemang.

Älska julen.

Märker att det är mycket snack om julpynt på fakebooken. I brist på världsomspännande nyheter hakar jag på i sann jul-puttenutt-anda. Älska julen, älska julpynt, glitter, ljus och sångerna. Jag faller pladask för allt sånt. Älska traditioner. Det är fint. Att köpa krimskrams att kasta ut här och var i huset och samla familjen. För mig har det ingen som helst betydelse att det är ett kommersiellt jippo som kommer från religion. För mig är det bara något fint som jag alltid gjort med familjen. Ett årligt avbrott där man får göra mysigt och visa varandra uppskattning. Även om man inte får glömma att göra det under resten av året heller. Det är nästan så det betyder ännu mer nu. När vi är så spridda under året. Och tre barn har vi att föra traditionen vidare till. Då får man leka jul fullt ut! Men även alla vänner man får träffa när man är hemma under julen. Dricka glögg, spela spel eller sitta och stirra på varandra ett tag. Juldagen. Hela december är en enda lång fest med ljus.

Men i år blir det inget julpynt för mig. Alla mina glada färgglada gubbar, stora fina pumlor och mitt luciatåg ligger och myser i en låda i grabbarnas förråd. Jag tycker bara det känns en aning överambitiöst att släpa fram en låda till när det enda jag ska göra i december är att släpa på lådor. Jag kan leka jul i alla fall. Och jag har ju ett helt nytt hem att pynta med hemkänsla i början av nästa år.

Glädjen är stor, i ett barns klara ögon bor den.

Julen är här, i våra mörka länder.

Kom, låt oss ta varandras händer. När julen är här.

Å jag vill, tända en stjärna till.

Den som har frusit och, gått vill i världen.

För den som inte finns hos oss, tänder vi nu ett bloss.

Brinner en låga klar. Kom hit, här är den.

I övrigt är jag fortfarande krasslig. Men viljan finns kvar.

3V = Vilja - Vila - Vatten.

Alla ni som vill komma i riktig julstämning kan lyssna på det här.

I'm Galactic President Superstar McAwesomeville.

Jag är trött, snorig och rinnig och tycker allmänt synd om mig själv. Släpade mig till seminariet och överlevde det. Så nu ska jag bara ligga i min säng och umgås med min kärlek, datorn och TV:n. Och äta glass och dricka glögg. I sängen. Åtta filmer och alla bra serier. Livet är bara så mycket party som man själv gör det till. Imorgon ska jag vara frisk och social igen. Det är den stora planen.

Whenever I feel sick I just stop being sick and start being awesome instead. True story.

It is better to burn out than to fade away...

... stod det i Kurt Cobains självmordsbrev. Från låten My my, hey hey med Niel Young. Konstigt att jag inte hittar den raden. It's better to burn out than it is to rust. Finns med. Och the king is gone but he's not forgotten. Och rock and roll can never die. Vilket säger nog så mycket. Och han lyssnade tydligen på R.E.M det sista han gjorde. Tror man.

Börjar dagen med att lyssna på Muse och läsa låttexter. En vanlig måndag alltså. Resistance och Uprising är enormt bra låtar.

Wikipedia, min aldrig sinade källa till nya vänner berättade att låten Hoodoo har vunnit pris för Lyric of the year 2009. Visste inte att det fanns ett sådant pris. Kul! Men det borde jag ha förstått. Det mesta finns ju. Man är inte dummare än vad man gör sig.

____________________________________

Come into my life
Regress into a dream
We will hide and build a new reality

Draw another picture of the life you could have had
Follow your instincts and choose the other path

You should never be afraid
You're protected from trouble and pain

Why?
Why is this a crisis in your eyes again?

Come to be?
How did it come to be?

Tied to a railroad, no love to set us free
Watch our souls fade away and our bodies crumbling

Don't be afraid
I will take the blow for you

I've had recurring nightmares that I was loved for who I am
And missed the opportunity to be a better man

_______________________________________

Man somnar inte olycklig till Så mycket bättre.

Du och jag och tystnaden, om, och om, och om igen.

Och det slutar aldrig rinna ur mitt vänstra öga. Jag börjar se krokig ut. Shit happens.

Låt oss gå och hälsa på allihop, sa Puh. Vi ska gå för att det är Torsdag, och vi kan önska dem alla en Glad Torsdag.

Satt på tåget lördag förmiddag och stirrade ut i tomma intet. Lyssnade på Johnossi - Roscoe och kom och tänka på min vän Arvid. Jag tänkte att jag hoppas att han har det bra där ute i världen. Vad kul det ska bli att hänga gäng kring jul. Och att Roscoe är en förbannat bra låt. Sedan tänkte jag att det är tråkigt att han inte är i Umeå och kan följa med oss och se dem live. Men han har ju redan sett dem på Yran. I samma veva stannade vi vid en station. En man stod med två små barn på perrongen. Plötsligt såg jag hur hans ansikte bara lös upp och barnen började springa. Det kom en kvinna mot dem och de kramades och började gå därifrån tillsammans skrattandes och pratandes. Då tittade jag åt ett annat håll och såg en äldre dam som lös upp på samma sätt när en annan dam kom gåendes. Det var så fint. Så mycket kärlek i ett litet ögonblick. Det finns hopp för den här världen. Jag kände glädjen i livet.

Senare på dagen gick jag in i en hall jag varit i så många gånger förut. Där har jag dansat, svettats, skrattat, kollat basket, ja allt. Många gånger. Varit liten skit. Mellanstor tonårsskit som trodde jag visste allt. Och allt därimellan. Och lite till. Men den här gången kändes det annars. Jag var en gammal vante som tappats bort som kom tillbaka till min hattylla. Tillbaka där jag hör hemma men nu var det en massa nya vantar där som fyllde upp min plats. Men vanten blev inspirerad, den kände glädjen i att vara vante och förstod att det egentligen bara skulle krävas en liten upprustning för att passa in igen. För det är ju så förbannat kul att vara just vante.

Senare på dagen fann jag glädjen i att dricka vin ur en Ramlösaflaska på en läktare med mor och far. Det enklaste och minsta sällskapet är ibland det bästa. Man kan inte passa in överallt. Alla vantar passar inte alla. Man lär så länge man lever.

För att verka avspänd och helt tillfreds kan man gnola tiddeli-pom några gånger på ett vad-ska-vi-göra-nu-då-sätt.

Alors on danse.

Sola skiner, jag var uppe med tuppen. Idag är det FREDAG! och fest. Men inte för mig. Onej. Jag har gått och blivit elitidrottare igen för ett dygn. Imorgon ska det buggas. Buggelibugg. Det ska bli skitkul att se om fossingarna hänger med efter en lång tid av total taktfrånvaro. Egentligen är det inte fötterna jag är orolig för. Det är hjärtat. Pumpa för mig nu så jag kan skaka lite rumpa. Och svänga mina lurviga. Som sagt, det blir kul. One night in Luleå. Men först. One day in Umeå. En sak i taget lilla stumpan.

Alors on danse.

Med det sagt ska jag ta och äta pepparkakor till lunch. Är det snart jul så är det.

En typisk gris är rosa och har två hål i nosen.

Idag for jag till stan för att handla två saker. Men efter att ha köpt resa till Småland och en hög med julklappar i alldeles för god tid har jag blivit en aning pank och lite snål (för pank är jag egentligen inte, har ju sparkontot, men det ska man inte röra. Nej, nej. Viss ekonomisk uppfostran har även jag fått). Så det blev inget av med det. Men jag blev bjuden på sushi och smaskade dit ett hål i örat. Har velat ha ett till länge, så nu var det dags. Assymetri is the shit. Citerar Nojjna: "Ett öga på kinden och ett i pannan är snyggast". Så nu har jag märkt upp mitt dåliga öra. Ja, jag får säga dåligt, för dåligt är det. I alla fall sämre än det andra. Och jag säger det med kärlek. Men VEM SOM HELST får fan inte komma och säga att mitt öra är dåligt. Det är bara jag som får trampa på mig själv, och de jag älskar. Ja, det dåliga är det vänstra. För alla som undrade. Och nu har det två smycken, medan det högra för nöja sig med ett. Allt kan man inte få. Det högra hör ju faktiskt vissa diskantljud som det vänstra aldrig får uppleva. Så ett litet hål blev det. Jag tror inte hål i öronen kvalificerar som piercingar längre. Piercingar nu handlar om vem som kan sticka hål på märkligast ställen, typ armvecket, bakläppen eller kinden. Det passar en del, men inte mig. Så jag smaskade dit ett hederligt litet hål till. I örat. Bara.

Jag hämtade även ut två biljetter till nya pottan Harry. Lyxstolar. Det blir kalas.

Nu ska jag umgås med mitt sällskap och hockeypojkarna från Luleå igen, det var ett tag sen nu. Jag tror de har saknat mig. Eller hur det nu var.

I'm just a teenage dirtbag baby, like you.

Läser, läser, läser, läser, läser. Denna gång om etnicitet och den svenska invandringspolitiken. Man lär sig något nytt varje dag! Och jag är ännu en gång ytterst tacksam att jag började äta böcker redan när jag var en liten skrutt. Min hjärna är som byggd för att äta böcker. Lite meningar med ord på. Kryddat med lite punkter och kommatecken. Smakar mums.

Nördar ner mig rejält och lyssnar på lite Wheatus. Från den gamla goda tiden. När man var ännu mer ung och oförstånd, ehum, oförstörd.

Because we are your friends, you'll never be alone again.

Idag har jag lagat kycklingmiddag och varit och tränat med min vän av vänner. Det var mys i rektangel, kvadrat och triangel. Jag skulle nästan vilja säga tryggt. Jå, mycket tryggt. Och fint. Vi spanade in några bönder också. Önskade dem lite kärlek och social kompetens i julkapp och löste ett eller tre världsproblem. Vilken tur att vi är så förbannat kloka när det finns så mycket IQ badboll ute i världen. Generellt. Jå.

Sedan blev jag glad i själen och fick en hel hög med respekt för 50 cent. Nyårsraketer och serpentiner i alla de färger. Kul jul. Kika själv!

Hej hej!

Göran heter jag. Jag är en helt vanlig kanin-gris. En norrlänning vilse i Smålandsskogarna. Liten Aina är min vän. Jag ska krama och kolla till henne när moster själv inte kan.

Även Aina ska ha en Ramoneströja. Det känns tryggt. Moster och Alexander ska fördärva med kärlek.

Tryggheten själv.

Idag vill jag ha en Ramoneströja på mig. Det är Ramones i luften. Eftersom att jag inte äger någon Ramoneströja så måste jag knycka en. Det känns tryggt. Att lukta Alexander hela dagen. Eller ett tag. Jag älskar grabbkläder. Nu har det blivit vinter och riktigt kallt sådär så det knastrar och knorrar under fötterna när man går. Det känns tryggt. Båda fötterna på jorden. Ikväll ska jag äta middag med en vän. Det känns tryggt.

Senare idag ska jag presentera Göran. Göran är trygg. Han finns som en liten påminnelse om att jag finns. Håller min plats. I stora världen.

Parentes! Har för övrigt gått runt med olika örhängen i över en vecka nu. Det är för att jag tycker det är lite småkul, samt att jag knappt äger ett enda matchande par längre. Av någon anledning vill inte mina örhängen leva i par. En av dem tar alltid självmord ner i handfatet efter utekvällarna. Typiskt. Så nu har jag ett svart och ett grönt. Imorgon blir det blått och grönt. På fredag kanske vitt och rött. Vem vet. Och vem bryr sig. Living on the edge.

Trolltider.

Fiii vad kallt det är ute. Nu är det vinter. Dunjackan och täckisarna åker fram. Idag har vi fått nya tapeter i lägenheten. Grabbarnas lägenhet. Våran lägenhet. Snart. Idag sovrummen, imorgon vardagsrummet. Fiii vad fint vi kommer få det. Först ska jag bara flytta. Packa. Städa. Städa. Packa upp. Köpa lite växter. Möbler. Lampor med merra me me med mera. Men SEN!

Ikväll åker vi till Sherwoodskogen tur & retur. För det är Robin Hood jag vill ha!

Fii vad bra de är grabbarna i Klungan. Ingen bor i skogen.

"Jag vill ha mat och fortplanta mig - äta något, ligga med någon. Det är det enda, drömmen för mig förr mig alltså."

"Jag tror älgarna accepterar mig mer som jag är. Älgmamman - bestämd men rättvis. Älgpappan - sprallig, rolig förebild."

Tjockis-måndag.

Ibland känner man sig trött och plöfsig och har ingen som helst lust att göra något åt det. Så här sitter jag kvar.

Här kommer solen. Här kommer min enda vän.

The world is ours.

Idag så gör jag ingenting, ingenting, ingenting. Idag ska jag bara vara. Existera som en liten trollgumma bland alla andra trollgummor i världen. Och jag tycker att Socialdemokraterna ska våga vara lite modiga och ta någon färsking som partiledare. Någon som är taggad, motiverad, driven och som har visioner. Tydliga visioner och tydlig politik. Som är ung. Inte någon gammal skruttig gubbe som för längesedan glömt vad det var som drev honom från början. Chansa lite sossarna! Tänk utanför lådan. Eller satsa på Thomas Bodström. Om ni nu promt ska trängas i den där lilla lådan.

Nu ska jag måla naglarna svarta och läsa om queer.

Lite Party.

Tonight we’re going hard

Just like the world is ours

We’re tearin’ it apart

You know we’re superstars

We are who we are!

We’re dancing like we’re dumb

Our bodies go numb

We’ll be forever young

Fest i mitt hjärta och hela familjen är bjuden.

Fina fina lilla lilla söta söta Aina. Ja, det tåls att säga alla adjektiv två gånger. Man skulle kunna ligga och snooza på henne jämt och alltid. Och kika på henne när hon kikar tillbaka. Vi har haft en jättemysig helg nere i södern. Vi har inte gjort så fruktansvärt mycket extremhäftiga saker, men ibland är det bästa bara att sitta i en soffa med de bästa och kolla TV, kramas med Aina, spela plump, ta en promenad, äta en pizza och kolla på grejsmojs i Vimmerby, byta blöjor och knåpa ihop en god middag. Till och med kratta löv på en herrgård för att John ska få låna ett garage. Det får mig att längta till julen när vi kommer vara samlade alla, hela familjen. När bror och hans familj också kan vara med. Det kommer bli guld, glitter och stjärnor i kvadrat.

Fars dag spenderade jag med far i en bil. En liten trång Nissan Almera. DET är en farsdagspresent om något. Quality time. Och jag behöver inte skriva någon facebookstatus eller ha en speciell dag för att säga att min pappa är bäst. Det vet han redan. Och mamma också, är bäst.

Nu har jag landat hemma i lådan och jobbat en natt. Nu ska jag inte jobba på två veckor. Rena rama semestern. Det firar vi med en dusch, lite gröt och ett seminarium om genus. Bilder på sötnöten utlovas senare. Eller imorgon.

Så mycket bättre är så mycket bättre än andra TV-program.

My friend watch out for traitors.

Vi har det bra, vi här nere i södern. Aina är mysigare och sötare än man kan föreställa sig. Jag vet inte vem som åker ur idol. Och jag har inte tid att blogga. Herrå!

I see them but I try to close my eyes for the haters.

Come as you are.

Jag bloggar skiten ur den här dagen. Allt för att undermedvetet slippa undan läsandet, som jag egentligen vill göra bort. Och rent tekniskt sett så är jag ju faktiskt fullständigt medveten om att jag skriver för att slippa läsa eftersom att jag skrev det här. Och det är ju i och för sig fullständigt oviktigt och ointressant. Mor och far hade lämnat fyra stycken Wherter's här så nu är det en fest i min mun. Jag har fyllt mobilen med Nirvana och Johnossi (som vi förövrigt ska se i December!!) så nu kan vi resa hela dagen imorgon utan probelm! Under förutsättning att planet lyfter förstås. Har tydligen varit en hel del inställda flyg idag. FÖR IMORGON ÅKER VI NER TILL SMÅLAND FÖR ATT UMGÅS MED FAMILJEN OCH FRAMFÖR ALLT KRAMAS MED LITEN AINAKRABAT HELA HELGEN!

Grönt är skönt.

Min hörna. Min låda. Mitt hem. Ett tag till.

Och Göran klämde in sig på en bild. Vem Göran är kommer att visa sig i sinom tid.

That's the way a-ha a-ha.

Idag är jag på sitta-under-en-filt-humör. Och tittar man ut så ser man att det är meningen att man ska sitta inne under en filt. Det är snöregnblåst. Be careful what you wish for. Det ser ut som om en tomte spytt vinter över mitt fönster. Högst upp vattendroppar som sakta övergår i snö och längst ner en decimeter med is. Jag behöver inga väderleksrapporter, väglagsrapporter eller stora Aftonbladet-rubriker. Mitt fönster säger allt som behöver sägas. Så jag skiter faktiskt å det blankaste i föreläsningen idag. Och det beror inte ens på vädret. Jag hör faktiskt inte vad herrn säger. Föreläsaren alltså. Det är jättehemskt och det är inte hans fel. Men likförbannat hör jag ingenting och får ut mycket mer av att stanna hemma och läsa. Så då gör jag det. Punkt och slut.

There's a light that never goes out.

Råkade se ett avsnitt till ur Seven Ages of Rock och återupptäckte ännu en gammal vän. The Smiths.

Anything is hard to find
When you will not open your eyes
When will you accept yourself ?
I am sick and I am dull
And I am plain
How dearly I'd love to get carried away

_________________________________________

Take me out tonight
Because I want to see people
And I want to see life
Driving in your car

_________________________________________

Underbara låttexter. Man ska inte underskatta betydelsen i en riktigt bra låttext. Jag har upptäckt mycket musik genom att sitta och nörda ner mig i låttexter. It's not all melody.

Inväntar besök från mor och far. Det innebär middag på någon mysig restaurang och avancerat umgänge. Wiiee!

It smells like Teen Spirit.

Såg en riktigt bra dokumentär (BBC's Seven Ages of Rock, avsnitt 6 "Left of the Dial") igår om R.E.M, Nirvana och Pixies och återigen återupptäckte jag min kärlek till musiken. Mäktigt. Känner mig inspirerad. Så jag går ut och vandrar.

Vilken röst. Vilken förlust. It smells like Teen Spirit.

Skriver om kläder i brist på lösningar av världsproblem.

Var in till stan och gjorde lite ärenden. Det är mörkt och kallt ute. Vi behöver bara lite snö så vi kan kalla det hela för vinter också. Jag råkade titta i H&M-katalogen igårkväll och hittade ett plagg som jag kanske måste slå till på. Jag hittade även ett par pyjamasbyxor som såg superdupermysiga ut. Men jag behöver inga fler jamisar. Däremot kan det vara trevligt med ett plagg som man ser lite mer uppklädd ut i. Kavajen:

Här är jamisarna:Kanske jag skiter i båda och sparar ihop till Onepiecen? ;) Nä, kavajen blir det nog. Perfekt till juldag, nyår och andra utgångar! Även om den var relativt billig får jag se till veckan när den kommit till stan om den passar och vad ekonomin säger.

Ny dag. Nya tag!

Ny vecka, ny kurs. Sociala kategoriseringar: kön, klass, etnicitet och sexualitet. Verkar intressant. Har bland annat köpt en färgglad bok som heter "Vad är queer?". För jag köper ganska mycket kurslitteratur. Jag tar fortfarande lite lån trots att jag jobbar, för att jag vill kunna leva livet medan jag är ung, även fast jag pluggar. Och eftersom att jag ser lånet som en investering för min framtid så köper jag mycket kurslitteratur. Och för att det är så väldigt bekvämt. Skulle kassan tryta kan jag alltid försöka sälja bort lite böcker.

Och vi blev inte miljonärer igår, men vi vann en ny lott! Och på den lär det vara en storvinst. Typ en resa till Dubai. Så hoppet lever vidare! Och vi hade en trevlig kväll. Nu har jag sovit ikapp lite.
Solen skiner, nu kör vi!


Lyssna på lite Pixies så länge.

Bingolotto!

NU tar jag helg! Det ska firas med en tallrik yoghurt, ett träningspass på IKSU och kanske en solning (börjar känna mig som ett spöke). Efter det ska vi göra plättar och äta upp det sista av mammas hjortronsylt. NOM NOM.

Och efter det ska vi fira Luleås underbara hockeyseger igår mot Färjestad med att bli miljonärer! Eller i alla fall äta lite pensionärsfika, umgås med Kristian och spela lite bingo.

Ring, ring, bara du slog en signal.

Kom på att inatt är det exakt två år sedan jag ringde dig första gången. Jag var inte helt nykter där jag gick i snön efter en rolig men märklig kväll. Jag var inte riktigt klädd för kylan och du var sminkad som en dödskalle. Och när du svarade pratade vi några ord om ingenting, sedan sa jag: "Kan jag få prata med Alexander", "Men det är ju jag", sa du. Och det var du.

Dansa i snön.

Är glad att jag lyckades släpa mig till gymmet igårkväll med mina vapendragare. Släpa är rätt ord. Jag var så trött i huvudet igår att jag försökte skära en paprika med diskborsten. Det gick inte så bra. Nu ska jag ut och promenera och dansa runt på de stackars små snöflingor som lagt sig på backen. De ligger glest men det är en början lika god som någon. Resten av dagen ska jag göra så lite som möjligt för att fira att jag börjar jobba helg klockan 21. Det känns bra att få jobba den här helgen, hade ändå bara blivit en helg i sängen framför TVn. Två helger framöver har vi däremot två resor och en massa roligheter inplanerat. Yeehaaw!

"Har Felix dött?" "Ja, han slängde sig i en vägg, gick med på allt. Allt för konsten sa han, och så slängde han sig"

Winnie the pig.

Var härligt att bara besluta mig för att nu får det vara nog, skriva ut skiten och lägga fram den. Sedan tog jag som vanligt en alldeles för lång och alldeles för varm dusch och gjorde helg. Förlåt isbjörnarna. Åt en jättegod middag och såg en rolig film på bio. Due date. Se den. Idag ska jag bara njuta av att vara ledig. Nu ska jag ta en runda runt universitetet som morgonpromenad/förmiddagspromenad. Jag kanske bara ska kalla det promenad. Så ska jag lämpa av min fina lilla analys "Vi ses vid Röda Sten ur ett socialpsykologiskt perspektiv". Hejdå hejdå! You will not be missed.

Här tänkte jag skriva om hur besviken jag blev över att jag såg en klick bittra högerfolk ösa skit över en generaliserad vänster. Och förklara att jag ogillar den attityden och att det bara skapar hat. Men när jag försökte skriva ihop det lät det också bittert. Och sen insåg jag att det sker överallt från alla håll. Så jag sket i det. Nästan helt. Tråkigt är det i alla fall.

Hold on to your dreams.

Hittade ett helt fantastiskt plagg när jag slösurfade (ja, jag förtjänade en paus i skrivandet, är inne på sida fem nu faktiskt). Det är ju drömmen! Den är stor, skön och grön! Jag skulle leva och bo i den. Forever. Priset var inte studentanpassat, men en flicka måste ju få drömma. Jag måste göra något jättefint för mänskligheten så jag får belöna mig själv. Ska klura på det. Och snart kommer tomten! Men av mina tomtar blir jag nöjd om jag får en kram. Från dem var alltså. Minst. Bara en kram kändes ju lite väl snålt. Nu ska skriva tills jag får kramp. Sen kastar jag allt åt fanders, piffar upp mig och går på date! En sån riktigt klyschig en med middag, bio och hålla handen. MOJS.

Carpe Diem.

Längtar till jag får flytta till vårt nya hem. Vårt nya, stora, fina hem. Få ha alla våra saker på samma ställe. Kunna veckohandla. Göra fint. Och inte betala miljoner i hyra för min lilla garderob varje månad. Pengar må vara en världslig sak, men att ha lite mer av dem skadar ju inte. Sedan längtar jag till vi får åka ner och hälsa på syster, John-John och lilla Aina Viola Sandström. Hon behöver nog en mosterkram, jag vet då i alla fall att jag behöver en Ainakram. Längtar också till hockeyn på torsdag (för imorgon är jag på jobbet), vår Luleåweekend senare i månaden, att någon vänlig själ drar ut alla mina visdomständer, jul, påsk, sommaren och framtiden.

Egentligen längtar jag nog mest till att den här veckan ska vara över. Skolan och jobbet hänger över mig som ett bowlingklot i tandtråd och dinglar. Jobbar imorgon 18.00-08.00. Kl. 16.00 på fredag ska examinationsuppgiften vara inlämnad. Kl. 21.00 börjar jag jobba helg. Hela glada helgen. Kan ju se det som en möjlighet att ha en riktig hälsohelg. Jobba, träna, promenera och äta havregrynsgröt. Fram till söndag kl. 12.00. Då jäklarns rabalder tar jag helg så det dammar om det!

Fånga dagen. Lev i nuet.

Du & Jag är miraklet här.

Hade just ett givande inre samtal med en liten fågel som satt här utanför i ett träd. Han var god vän med Thomas Di Leva, så de delade lite värderingar och menade att det fanns ingen anledning att oroa sig för saker för kosmos har redan räknat ut allting. Mer kärlek åt folket. Så allt blir som det ska. Sedan pratade vi lite om vädret och att det är tråkigt att det är så brungrått, blött och trist. Men sedan enades vi om att alla färger och årstider måste få vara med. Även de tråkiga. Han tyckte att jag skulle tända lite ljus för att göra det lite mysigare, så jag tände fem stycken. När jag gjort det flög han helt sonika iväg och en annan, likadan fågel, satte sig på samma gren. Han undrade varför jag stod där och och stirrade när jag borde ha vettigare saker att göra. Som att ta tag i skolarbetet. Så tyckte han att det var fånigt av mig att döda tid genom att facebooka och surfa runt på youtube. Jag måste ta saker på allvar, sa han. Då sa jag att jag faktiskt har läst ut boken nu. Faktiskt. Helt och hållet. Så det så.

Jag har frossa. Jag tror jag börjar få feber. Livet leker.

Nu gräver jag ner mig...

... i skolarbete, filtar och thékoppar. Urkel. Bara ta tag i skiten. Och dum-dumma tanden gör ont. Perkele.

Livet leker.