Igår hade jag ingen ork alls. Till slut hade jag fångats upp av Jokkmokkstempot. Ligger i soffan och halvsneglar på en film jag inte vill se och rullar tummarna. Suckar högt när hunden vill gå in och ut. Pliiooonk! Låter telefonen. "Vad händer?". Jag har inte tiiiid tänker jag. Slap slap. Två röda kinder senare kommer jag på att tid är precis exakt det enda jag har. En liten ynka gnutta tid att hinna umgås innan jag äts upp av vardagen. Så ett kortspel, säga hej hej till brorsbarnen, två filmer, lite skitsnack och en sex åk utför en skateboardramp senare har jag träffat många, varit uppe hela natten och nu sovit bort hela halva dagen. Score. Imorgon ska jag baske mig promenera och luncha. Oh Yeah! Jag ska skicka sms till en hög med folk. Sms känns schysst. De får lite betänketid om de vill komma på en fungerande ursäkt för att slippa. Jag är schysst mot alla utom mig själv. Nu kör vi.
Jag hittar inte min plånbok. Mamma får hjälpa mig leta sen. Och bror med fru bjuder på middag.
På fredag börjar mitt nya liv. På rikt. Jag är sjukt motiverad. Att röra mig och äta bra mat och frukt. Sedan kommer solen. Fy satan vad pigg jag kommer bli. Ni kan inte ana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar