Sjukt myst. Satt i flera timmar på schmäck, smuttade på en latte, lyssnade på skön musik och snackade om allt och ingenting. Sedan lagade jag och Sofie ihop en rätt göttig lördagsmiddag. Fem av fem gafflar! Simon lyckades hitta hit och vi recenserade melodifestivalen genom att såga både det ena och det andra, hylla Johnsons gröna sköna jacka, glädjas åt runda glada gubbar, skrika skandal(!) när vår låt inte gick vidare (nr 8, manipulate?) samt lära oss refrängen till manboy och tycka synd om den stackars manspojken. Jag menar, manboy? Snälla lilla du, finns mycket som hade funkat bättre. Sedan hittade vi ett vinglas eller två och hejjade på skidskjutar damerna. Gick sådär, men nu jävlart är OS igång!
Nu blir det Greys Anatomy, irritera sig lite på att livet är orättvist och biter fel personer i arslet (men pappa har lärt mig att bitandet i längden hittar rätt arsel, det vill säga fel arsel, eller arslet på den/det som är fel). Verkligheten hinner ikapp. That's what keeps me sane i hårda tider. Men jag ska bara irritera mig lite på det. Sen ska jag vara glad igen för allt det goda.
Sakna mitt hjärta på alla hjärtans dag. Jag är en sucker för kommersiella jippon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar