Ibland tappar man greppet lite, men det är okej. Så länge det bara är lite. Tror att jag kanske hade behövt åka hem en helg. Bara för att landa, hänga i snön och se så man inte blir bortglömd. Man blir utsuddad ur Jokkmokkskartan. Blir en sån som aldrig åker dit. "Jaha, just ja! Du ja, du växte upp här. Konstigt, minns dig inte riktigt". För honestly så vet vi inte hur länge Jokkmokk står där snällt och väntar. Lillbyn behöver sin lilla uppmärksamhet för att överleva, precis som alla vi andra, eller kanske lite mer.
Idag har jag som mål att plugga lite. Har hört att det är bra att ha mål. Jag har även som mål att ringa en massa folk jag inte ringt. Ännu ett steg i processen att inte suddas bort till ett suddigt sudd. Jag måste nog ta på mig mina färgglada kläder så jag blir mig själv.
Jag hade behövt en vinkväll med prat om ingenting. Har som mål att styra upp det. Nu ska jag väcka Alexander, sen ska jag laga kyckling ikväll. It's any other day. But a glorious one.
Skrev btw det här inlägget en gång, råkade slarva bort det, och skrev nu om det i en något flamsigare och sämre version. Varsågod, det bjuder jag på.
PS. Glögg är förgrymmat gott. Ska bara dricka glögg och äta när jag åker hem över julen. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar