Hemma i mattisborgen!

Men bövlarns krokerier! Jag skrev världens längsta och bästa blogginlägg och så kom mina tjocka små godisgrisfingrar åt någon knapp som startade om hela datorn. En kärleksförklaring till Jokkmokk och mina vänner, familj och livet. Lika bra var kanske det. Det kanske var lite väl gräddigt och rosafluffigt kräkigt. Det jag egentligen skulle säga var. HEJ JOKKMOKK! Lovely att vara hemma. Se alla vänliga, välkända ansikten överallt och se att alla är hela, och prata om ingenting som the good old days. Roadtrip, soffhäng, tailunch, cityfika och kaffe hos brorsan. NICE! Med hela nice-innebörden av ordet nice. Inte ha några planer utan glida runt planlöst och se vad som händer. Inga krav eller måsten. Vara med de som betyder. Och bara vara...