Blir gode less på dagens politiker som ständigt ska stå och mjäka sig fram och tillbaka. Ingen kan tycka någonting för då kanske man måste ta ansvar. Tänk efter innan ni öppnar munnen så ni kan säga något ni faktiskt vågar stå för. Vad befriande det hade varit med någon som faktiskt tycker någonting. Som har någon idé på något man faktiskt kan göra. For god's sake, vi är ju alla mänskliga, men man måste väl åtminstone försöka. Annars händer ju ingenting och det kan ju inte vara bra för någon. Finns ju ingen att rösta på när ingen säger någonting. Jag är en sån här megafjomp som tycker att man måste rösta för annars låter man andra dårar välja och det kan ju aldrig bli bra. Och har man inte röstat så blir det löjligt om man försöker ha en åsikt. Men det hindrar inte att man blir ledsen när man inser att det inte finns någonting att välja bland. Mjäk eller Mjäk. Kanske vi ska diskutera om att göra si eller så. Men bara kanske.
Och Astrid Lindgren var KUNG. Trots att de söp och slogs och svor i hennes barnböcker. Man skyddar inte barn genom att gömma dem för verkligheten. Man kan sockra in verkligheten i fina roliga historier. Pippi och Rasmus m.fl. Därmed inte sagt att barn behöver veta allt. Sådär! Då har jag helgarderat mig som en sann politiker ska. Då kan jag sova gott på min sidenkudde ännu en natt. Och fundera på vad jag ska smita undan från imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar